Artikel Dagens Industri 3 juli 2008
Ewa Björling, Handelsminister

EU:s varupaket underlättar mindre företags export

Trots att alla EU:s medlemsländer har samma tullar mot omvärlden och omfattas av gemensamma regler, är de byråkratiska och administrativa handelshindren fortfarande stora inom delar av EU. Ett typiskt exempel är de svårigheter som ofta möter den som köper en bil i ett annat medlemsland och sedan vill registrera den i sitt hemland. Det föreligger inga principiella hinder mot detta men snåriga byråkratiska komplikationer har gjort det svårare och dyrare än vad det borde vara.

Ett viktigt steg på vägen mot en bättre fungerande inre marknad för varor togs för några dagar sedan, då EU:s medlemmar godkände ett nytt gemensamt ramverk för varuhandeln inom EU det så kallade varupaketet.

De potentiella vinsterna med en bättre fungerande inre marknad är enorma, inte minst för ett litet handelsberoende land som Sverige. Redan i dag står exporten för hälften av Sverige BNP, och av vår handel sker tre fjärdedelar med andra EU-länder. Det ambitiösa och omfattande reformpaket som nu sjösätts kommer att innebära en vitamininjektionen för varuhandeln.

Förändringarna kommer särskilt att gynna små- och medelstora företag, två grupper som fortfarande allt för ofta uppfattar nationella gränser som en svår tröskel att ta sig över. Kommerskollegium har i en studie visat att mer än hälften av de svenska småföretagen ser EU:s inre marknad som en möjlighet medan bara några enstaka procent betraktar EU som sin hemmamarknad. Brist på resurser, svårigheter att anpassa produkterna och annorlunda affärskultur är de stora hindren som många företagare ser för att ta sig ut i Europa.

En av de viktigaste förändringarna som nu kommer till stånd är att den grundsats som säger att om en vara har godkänts i ett EU-land så får den säljas i samtliga medlemsländer. Trots att detta rent formellt varit en bärande princip inom EU sedan 1979 har utrymmet för protektionism urvattnat den goda tanken. Nu täpps de hål till som gjort det möjligt att via godtyckliga byråkratiska krav och regleringar motverka en fri rörlighet. Beräkningar visar att vinsterna av detta kan bli cirka 150 miljarder euro årligen.

En andra viktig åtgärd blir att kontaktpunkter för produkter inrättas i samtliga medlemsstater. Dessa kommer att ha till uppgift att bistå företag som snabbt och enkelt vill få klarhet i vilka tekniska regler som gäller för olika varor, och vilken lagstiftning de har att rätta sig efter. Det rör sig om en mycket viktig service, inte minst för små- och medelstora företag med begränsade resurser.

Dessutom omfattar varupaketet även en rad andra rättsliga reformer, ett stärkande av CE-märkningens status och en förbättring av procedurerna som garanterar att produkter som säljs inom EU är säkra. Samt regler som gör det enklare att godta provningsresultat från andra EU-länder.

Den fria handeln inom EU utgör unionens viktigaste grundval. Därför måste vi kontinuerligt arbeta för att hitta och bekämpa varje typ av hinder som står i vägen för fria rörlighet. I det arbetet utgör varupaketet ett av de viktigaste verktygen som vi sett på flera decennier.

Ewa Björling