FN-sändebud på Handelshögskolan i Stockholm
Alla aktörer; stater, företag och civilsamhälle måste samarbeta för att utveckla företagsarbete med mänskliga rättigheter. Det var ett av budskapen när FN:s särskilda representant för företag och mänskliga rättigheter, John Ruggie, talade på ett öppet seminarium på Handelshögskolan.
FN:s särskilda representant för företag och mänskliga rättigheter, John Ruggie och handelsminister Ewa Björling. Foto: Elisabeth Dahlin
En fullsatt aula på Handelshögskolan lyssnade då John Ruggie talade om utvecklandet av det internationella regelverket för företags arbete med mänskliga rättigheter.
- Det här är en komplex fråga där olika aktörer måste samarbeta för att utvecklingen ska gå framåt, menade John Ruggie.
Följa befintliga lagar
John Ruggie är tveksam till införandet av bindande regelverk på området.
- Det tog 22 år att förhandla fram deklarationen om ursprungsbefolkningars rättigheter.
Ruggie menar att vi inte kan vänta så länge för att se förbättringar inom företags arbete med mänskliga rättigheter. Det vi istället bör lägga kraften på är ett tydligare sätt att implementera befintliga regelverk, snarare än att utöka dem. Framför allt i utvecklingsländer och allra främst i konfliktområden finns problem att driva igenom befintlig lagstiftning. John Ruggie vill dock inte utesluta möjligheten att man inom vissa områden kan få se internationella bindande regler.
Tre viktiga delar
För att bättre kunna omsätta befintliga regelverk inom området för socialt ansvarstagande och miljöansvar i praktiken vill John Ruggie samla alla instrument för detta till ett gemensam ramverk. Han pekar på tre viktiga delar i ett sådant ramverk. Det första är staters skyldighet att skydda från övergrepp av de mänskliga rättigheterna. För att reglera staters agerande är bindande regler den mekanism som finns till hands.
- Det behövs regelverk för att stater ska ta ansvar även för vad företag med bas i det egna landet gör i andra länder, säger John Ruggie.
Det andra är att företagen ska respektera mänskliga rättigheter.
- Det viktiga här är att skapa instrument för företagen att gå från att säga att de jobbar med mänskliga rättigheter till att visa hur de gör för att inte kränka mänskliga rättigheter. Företagen måste också bli bättre på att öppet visa upp detta arbete.
Bättre institutioner för ansvarsutkrävande är den tredje delen. John Ruggie anser att det behövs institutioner som tar emot anmälningar av kränkningar av de mänskliga rättigheterna.
- I dag finns sådan institutioner i många länder, men bara hälften av dessa tar emot anmälningar gentemot företag. Dessa institutioners mandat skulle kunna utvecklas till att också gälla företags kränkningar av mänskliga rättigheter. I dag är det möjligt för företag att ställa stater inför rätta, medan det omvända, att ställa företagen till svars är mycket begränsat, sa John Ruggie.
Amnesty på plats
På seminariet på Handelshögskolan fanns både näringslivsrepresentanter och frivilligorganisationer närvarande och Amnesty Business Group berättade om arbetet med sin årliga rankning av svenska företags sociala ansvarstagande, ett sätt att mäta och jämföra hur företagens arbete med mänskliga rättigheter ser ut.
John Ruggie gav Sverige beröm och menade att internationellt sett ligger Sverige långt fram i arbetet med socialt ansvarstagande och miljöansvar och att Sverige bör ses som ett bra exempel på hur företags arbete med mänskliga rättigheter kan bedrivas.
