Skattepolitikens inriktning

I vårpropositionen presenteras riktlinjer för skattepolitiken under de kommande åren i form av ett antal hållpunkter och ett antal krav. Genom hållpunkterna inriktas skattepolitiken på att stödja de övergripande målen för regeringens ekonomiska politik - en varaktigt hög sysselsättning och en hög generell och rättvist fördelad välfärd. Dessutom ska skattepolitiken möta ett antal allmänna krav som ställs på det svenska skattesystemet i en globaliserad värld.

De olika hållpunkterna baseras på:

• att skattepolitiken är central för välfärd och sysselsättning. Med hållbar finansiering av offentliga utgifter ska skatterna utformas på ett sätt som ger en hög välfärd såsom denna fångas upp i sedvanliga BNP-kalkyler men också så att miljön förbättras. En hög välfärd bygger i sin tur på en hög varaktig sysselsättning, inte bara därför att detta förstärker den ekonomiska standarden för dem med arbete, utan också därför att en sysselsättningsbefrämjande skattepolitik bidrar till hållbar finansiering av offentliga utgifter. En skattepolitik som stärker den varaktiga sysselsättningen blir därmed också central för varaktigt stabila offentliga finanser.
• att skattepolitiken ska förbättra villkoren för arbete, för utbildning och kompetensutveckling och för investeringar. Det är särskilt angeläget att minska skattekilarna på arbete och investeringar - sänkta skattekilar ökar BNP och välfärd.
• att en skattepolitik som förbättrar sysselsättningen vid en hållbar finansiering av offentliga utgifter i sig bidrar till att fördelningspolitiken stärks, men att det fördelningspolitiska utfallet är viktigt när olika åtgärder utformas.
• att en skattepolitik för ökad välfärd också innebär en kostnadseffektiv miljöstyrning där skatter och andra styrmedel ska samverka på ett sätt som minskar miljöbelastningen i Sverige och globalt.
• att ett skatteuttag på svensk nivå förutsätter att medborgarna uppfattar skattereglerna som legitima och att skattefusk begränsas.

Utöver hållpunkterna innehåller riktlinjerna också ett antal allmänna krav på det svenska skattesystemet. Dessa innebär:

• att skatterna ska finansiera offentliga utgifter på ett hållbart sätt med bevarande av samhälls¬ekonomisk balans.
• att skattereglerna med hänsyn till den styrning som ska ske utifrån målen för den ekonomiska politiken ska vara generella.
• att skatteregler och olika åtgärder ska vara hållbara och försvarbara i ett EG-rättsligt perspektiv.
• att på sikt bör inom inkomstskatten olika inslag av s.k. uppskjuten beskattning undvikas.
• att arbetet med att förenkla skattereglerna drivs vidare där nyttan för företagen av förenklingar beaktas liksom behovet av att värna skatteintäkterna.