Sveriges långsiktiga utmaningar
Sverige står inför en rad långsiktiga utmaningar: globalisering, klimathotet och den åldrande befolkningen. För att hantera dessa krävs en stabil grund att stå på med full sysselsättning och långsiktigt hållbara offentliga finanser.
Utmaning 1: Sverige i en globaliserad värld
Den ökade internationaliseringen innebär möjligheter för ekonomin att utvecklas, men ställer också nya krav. För att Sverige ska kunna hävda sig i en värld präglad av fortsatt snabb globalisering är en välutbildad arbetskraft, god anpassningsförmåga i ekonomin och ett företagsvänligt näringsklimat centrala förutsättningar.
Satsningar på arbetslinjen, forskning och utveckling, entreprenörskap, utbildning och infrastruktur är centrala för att Sverige ska vara väl rustat inför de utmaningar som den ökande internationella konkurrensen innebär.
Globaliseringsrådet, som tillsatts av regeringen, har en viktig roll i det arbetet. Det har till uppgift att fördjupa kunskaperna, ta fram ekonomisk-politiska strategier och bredda det offentliga samtalet om globaliseringen.
Utmaning 2: Klimathotet
Klimatfrågan är den kanske största miljöutmaning som världen stått inför. Den stora politiska utmaningen ligger i att få till stånd breda internationella överenskommelser som inte bara omfattar de industrialiserade länderna, utan även utvecklingsländerna och särskilt då de snabbväxande ekonomierna. Där spelar Kyotoprotokollet en viktig roll.
Klimatfrågans ökade betydelse får konsekvenser för utformningen av politiken både nationellt och internationellt. Ekonomiska styrmedel får en viktig roll för att åstadkomma en omställning till mer klimatvänlig produktion och konsumtion.
Sverige deltar i det internationella samarbetet om klimatfrågor. EU-kommissionen har föreslagit ett klimat- och energipaket, där målet är att EU ska minska växthusgasutsläppen med minst 20 procent mellan 1990 och 2020. Regeringen deltar i förhandlingarna och arbetar för att det ska beslutas våren 2009.
Utmaning 3: En åldrande befolkning
Sveriges befolkning kommer år 2050 uppgå till drygt 10,5 miljoner personer. Drygt 75 procent av befolkningsökningen kommer att ske i grupper som vanligtvis inte är yrkesaktiva, det vill säga gruppen 0-19 år samt gruppen 65 år och uppåt. Personer i åldrarna 55-64 år kommer att stå för en stor del av ökningen inom den yrkesaktiva gruppen.
Effekten på de offentliga finanserna kommer att bli stor, särskilt under åren 2020-2030. Då förväntas antalet personer som är äldre än 65 år, och särskilt åldersgruppen över 80 år, öka kraftigt i förhållande till befolkningen i yrkesverksam ålder. Under den närmaste 30-årsperioden kommer invandringen att stå för hela ökningen av antalet personer i åldersgruppen 20-64 år.
Förändringen av befolkningens ålderssammansättning får flera konsekvenser. När antalet personer i arbetsför ålder ökar svagt, och ökningen främst sker i grupper som i dag har ett lågt arbetsutbud, kommer den framtida tillväxten påverkas negativt. En ökad andel äldre i befolkningen innebär också ökade utgifter för den offentliga sektorn när det gäller sjukvård, äldreomsorg och pensioner. Detta sätter i sin tur press på de offentliga finanserna.
