Integration och mångfald
Sverige ska vara ett land med möjligheter för alla. Alla som bor i Sverige ska respekteras som individer. Invandrare ska inte betraktas som ett homogent kollektiv. Samhället ska präglas av gemenskap och samhörighet. Ingen grupp ska ställas åt sidan eller diskrimineras.
Integrationspolitiken omfattar frågor om lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk eller religiös bakgrund, invandrares etablering i det svenska samhället, svenskt medborgarskap, ersättning till kommunerna för flyktingmottagande samt åtgärder mot etnisk och religiös diskriminering, främlingsfientlighet och rasism.
Målen för integrationspolitiken
De övergripande målen för integrationspolitiken är:
- Lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund.
- En samhällsgemenskap med samhällets mångfald som grund.
- En samhällsutveckling som kännetecknas av ömsesidig respekt för olikheter inom de gränser som följer av samhällets grundläggande demokratiska värderingar och som alla oavsett bakgrund ska vara delaktiga i och medansvariga för.
Integrationspolitiken ska riva hinder och öppna möjligheter för alla. Den ska frigöra människors inneboende kraft och bryta det utanförskap som fått fotfäste i Sverige. Frånsett den första tiden i landet ska det inte finna någon särpolitik för invandrare.
Den viktigaste insatsen för integration är att skapa bättre möjligheter för försörjning och egenmakt genom att driva en politik som underlättar arbete och företagande.
Integrationsverket
Den 30 juni 2007 lades Integrationsverket ned. Från och med 2 juli finns delar av verksamheten vid andra myndigheter. Bland annat övertar Migrationsverket, i samarbete med länsstyrelserna, ansvaret för flyktingmottagandet.
Integration och den nationella politiken
Integrationspolitiken innebär att den generella politiken ska utformas utifrån samhällets etniska och kulturella mångfald och utifrån individens behov. De integrationspolitiska målen ska genomsyra alla politikområden. Integrationspolitiken genomförs genom generella insatser inom bland annat arbetsmarknads-, utbildnings-, bostads- och folkhälsopolitiken. I de fall särlösningar behövs för nyanlända flyktingar ska de anpassas till den enskilda personens behov och förutsättningar. Lagstiftning mot etnisk diskriminering och aktiva insatser från myndigheter inom området bidrar till att motverka diskriminering på arbetsmarknaden och inom andra samhällsområden.
Medvetenheten om den etniska och kulturella mångfalden i samhället har ökat, men de integrationspolitiska målen har inte fått tillräckligt genomslag. Det finns fortfarande stora skillnader i livsvillkor mellan inrikes födda och utrikes födda när det gäller sysselsättning, boende, skolresultat med mera Diskriminering drabbar både utrikes födda och deras barn.
Inom utbildnings- och arbetsmarknadsområdena pågår olika insatser för att öka sysselsättningen, bland annat genom att förbättra introduktionen för nyanlända invandrare, effektivare utbildning i svenska, kompletterande utbildningar, validering av utländsk kompetens och åtgärder för att underlätta för arbetsgivarna att anställa personal.
Mångfald i statsförvaltningen
Verket för förvaltningsutveckling har fått i uppdrag att leda och samordna ett projekt om mångfald och antidiskriminering i fem län. Projektets syfte är att underlätta myndigheternas arbete med att öka den etniska mångfalden i statsförvaltningen. Uppdraget genomförs i samråd med Integrationsverket och Ombudsmannen mot etnisk diskriminering. Projektet ska slutredovisas till regeringen senast den 31 mars 2008. En delredovisning ska lämnas den 15 februari 2007.
Anonymiserade ansökningsförfaranden
En väg att minska risken för diskriminering i arbetslivet är att använda ett anonymiserat anställningsförfarande. Genom att avidentifiera ansökningshandlingar ökar möjligheterna till att en person med utländskt namn eller bakgrund får möjlighet att komma till en intervju och därmed ökar chanserna till anställning. Ett försök med anonymiserade ansökningar genomförs inom den offentliga sektorn.
Åtgärder mot diskriminering
Insatser mot diskriminering har hög prioritet. Lagen om åtgärder mot etnisk diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning trädde i kraft 1999 och lagen om likabehandling av studenter i högskolan under 2002.
Från och med den 1 juli 2003 gäller en lag om förbud mot diskriminering som innebär att skyddet mot diskriminering har utvidgats till andra samhällsområden än arbetslivet och högskolan. En särskild lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever trädde i kraft den 1 april 2006.
Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO)
Ombudsmannen mot etnisk diskriminering ska verka för att diskriminering som har samband med etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning inte förekommer i arbetslivet eller på andra områden av samhällslivet. DO utövar tillsyn över att lagarna mot diskriminering efterföljs. DO ska också genom råd och stöd medverka till att den som utsatts för diskriminering kan ta tillvara sina rättigheter. Dessutom ska DO ta initiativ till åtgärder mot diskriminering. Det sker genom överläggningar med myndigheter, företag och organisationer samt genom opinionsbildning och information.
Anslaget till DO förstärks med 13 miljoner kronor 2007. Förstärkningen syftar till att bland annat förbättra tillsynen av lagstiftningen, öka förutsättningarna för fler att få upprättelse vid diskriminering samt att nå utsatta grupper.
