Beredskap för pandemisk influensa

Arbetet med att bygga upp en beredskap för en eventuell influensapandemi pågår både nationellt, inom EU och på internationell nivån. Det går inte att förutsäga när en pandemi - en influensaepidemi som sprids över stora delar av världen - kan uppstå, det kan ske om ett år, tio år eller på ännu längre sikt.

Nationell beredskap

Socialstyrelsen har på regeringens uppdrag tagit fram en nationell handlingsplan för beredskap mot en eventuell influensapandemi. Handlingsplanen är inriktad på hur nationella myndigheter kan stödja hälso- och sjukvården och smittskyddsarbetet med att minska effekterna av en influensapandemi. Handlingsplanen belyser vilka speciella insatser som behöver genomföras vid en pandemi. Förutsättningarna för beredskapsplaneringen för influensa förändras hela tiden, därför uppdateras planen årligen eller efter behov.

Som en uppföljning av den nationella handlingsplanen presenterade Socialstyrelsen i april 2006 en lägesrapport om landstingens pandemiberedskap. Rapporten visar att alla landsting har beredskapsplaner inför en pandemi.

Inom Regeringskansliet finns också en särskild grupp, ledd av Socialdepartementet, som arbetar med pandemiberedskap.

Vaccin mot influensan

För den vanliga, årliga influensan är det enkelt att tillverka ett nytt vaccin eftersom det viruset inte förändras så mycket från år till år. Det finns ett etablerat tillvägagångssätt för tillverkningen.

Vid en influensapandemi är det inte möjligt att förutse vilka förändringar som kommer att ske av det nya viruset. Ett vaccin mot det virus som orsakar pandemin kan inte börja framställas förrän man vet hur viruset ser ut. När man vet hur viruset ser ut tar det cirka 3-6 månader att ta fram ett nytt vaccin.

Socialstyrelsen har på regeringens uppdrag upphandlat en särskild garanti. Garantin innebär att en vaccinleverantör har åtagit sig att leverera upp till 18 miljoner doser till Sverige, vilket ska räcka till hela Sveriges befolkning.

Det pågår även ett nordiskt samarbete för att få till stånd tillverkning av influensavaccin i Norden.

Läkemedel vid influensa

Så kallade antivirala läkemedel kan korta sjukdomstiden om de tas i ett tidigt skede och även till viss del förhindra följdsjukdomar. Detta kan vara till hjälp för t.ex. riskutsatta grupper med kroniska sjukdomar.

Antivirala läkemedel kan även användas i förebyggande syfte, men till skillnad från vaccin upphör skyddet när man slutar att ta läkemedlet.

Sverige har ett beredskapslager av antivirala läkemedel som Socialstyrelsen ansvarar för.

EU- och internationellt arbete

Både EU och världshälsoorganisationen WHO följer utvecklingen för att kunna agera om en pandemi uppstår.

Inom EU samarbetar medlemsländerna bland annat genom att samordna sina nationella pandemiplaner och utbyta erfarenheter på smittskyddsområdet. Det finns ett EU-nätverk dit medlemsländerna är skyldiga att rapportera influensautbrott. I nätverket finns ett system för "tidig varning" som länkar samman smittskyddsmyndigheterna i EU-länderna. Genom ett snabbt utbyte av information förbättras möjligheterna att begränsa spridningen av ett eventuellt influensavirus. Det Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar, ECDC, samarbetar med medlemsländerna när det gäller pandemiberedskapen.

På global nivå är det WHO som koordinerar olika insatser för pandemiberedskap. Bland annat har en beredskapsplan tagits fram där sex faser definieras som beskriver olika stadier på väg mot en pandemi. WHO är den organisation som bedömer när världen har drabbats av en pandemi.

Fågelinfluensa

Smittrisken för fågelinfluensa i Sverige bedöms i dagsläget vara låg. Flera myndigheter bevakar utvecklingen av fågelinfluensa och regeringen för hela tiden en dialog med dem om det aktuella läget. Myndigheterna har öppnat en kostnadsfri telefontjänst dit allmänheten kan ringa för att få svar på sina frågor om fågelinfluensa: 020-20 20 00. Det finns också en gemensam webbplats: www.fagelinfluensa.info.