Vad kan du få hjälp med?

Om du blir sjuk eller råkar ut för en olycka

Blir du allvarligt sjuk eller skadad kan du få hjälp av ambassaden eller konsulatet. Det kan röra sig om kontakter med anhöriga i Sverige, läkare, sjukhus och myndigheterna i landet där du befinner dig.

Du kan också få hjälp att komma i kontakt med försäkringsbolagens larmcentraler, till exempel SOS-International och Euro-Alarm i Köpenhamn eller Nordic Assistance i Stockholm. De kan ge aktiv hjälp genom att hålla direktkontakt med sjukhus och läkare och arrangera sjuktransport med mera.

Euro-Alarm: +45 70 10 90 50 (Danmark)
SOS-International: +45 70 10 50 50 (Danmark)
Europ Assistance (f d Nordic Assistance): +46 8 58 77 17 00 (Sverige)

Upp

Om du tappar eller blir bestulen på ditt pass

Om du tappar bort eller blir bestulen på ditt svenska pass under utlandsvistelsen, ska du kontakta svenska ambassaden eller konsulatet där du befinner dig. Där kan du få hjälp med att skaffa ett provisoriskt pass. Det finns dock länder som inte tillåter in- eller genomresa på ett provisoriskt pass. Vissa länder kräver visering i provisoriska pass. Om du ska fortsätta din resa bör du därför kontakta ambassaden för det land dit du ska resa, för att höra vad som gäller för provisoriska pass.

Du kan också ansöka om ett nytt ordinarie pass men det kan ta en månad eller mer att få, eftersom alla ordinarie pass utfärdas i Sverige.

Kontrollera passet
Innan du reser utomlands bör du kontrollera att ditt pass är giltigt. Vid resa inom Schengenområdet behöver man i regel inte visa upp sitt pass när man passerar gränser. Du bör ändå alltid ta med ditt pass, eftersom man inom Schengenområdet är skyldig att kunna styrka sin identitet och nationalitet, för att bevisa att man har rätt att uppehålla sig i området utan särskilt tillstånd. Från den 1 oktober 2005 kan svenska medborgare få ett nationellt ID-kort, där medborgarskap framgår.

Kontrollera också att ditt pass är i gott skick inför utlandsresan. Du kan komma att nekas inresa i annat land om ditt pass är skadat. Tänk på att barnpass utan foto inte accepteras i alla länder.

Läs om Schengen på EU-upplysningens webbplats

Upp

Om du behöver pengar

Om du behöver föra över pengar från Sverige
Det går snabbt och enkelt att föra över pengar från Sverige via till exempel Western Union eller MoneyGram (finns hos Forex). En anhörig eller vän betalar in det belopp du behöver, plus en avgift, till något av företagens ombud i Sverige. Strax därefter kan du ta ut pengarna hos agenten i landet där du befinner dig. Ombuden och agenterna finns i butiker, tobaksaffärer, hotell och växlingskontor. De är lätta att hitta och har generösa öppettider.

Du kan också få hjälp med överföring av pengar från ditt eget konto via ambassaden. Du får då betala både bankens och UD:s avgift.

Om du är nödställd och behöver pengar för att resa hem, inte har pengar på ditt bankkonto och dina anhöriga eller vänner inte kan föra över pengar till dig, kan du få hjälp av ambassaden eller konsulatet. Du lämnar då uppgifter på referenspersoner som UD kan kontakta och som kan betala in det belopp du behöver, plus en lagstadgad avgift (läs mer nedan), till UD. Pengarna kommer sedan att betalas ut på ambassaden i form av kontanter i lokal valuta eller i form av en biljett hem, som ambassaden köpt.

Om du behöver ett tillfälligt lån
Om du hamnar i en nödsituation som inte är självförvållad och varken du eller dina uppgivna referenser har möjlighet att lösa problemet ekonomiskt, finns det i vissa fall möjlighet att få ett tillfälligt lån från en svensk ambassad för hemresa. Men först måste du själv ha vidtagit rimliga försiktighetsåtgärder före avresan från Sverige (till exempel ha en returbiljett, försäkring, pengar för uppehälle). Om du beviljas ett lån, måste du betala tillbaka lånet, plus UD:s avgift, inom en månad efter det att du fått faktura från UD. UD:s avgift är tio procent på det förmedlade eller lånade beloppet. Lägsta avgiften är 200 kronor och den högsta är 4 000 kronor.

Bestämmelserna som reglerar avgifter för konsulärt bistånd finns i Svensk författningssamling 1982:29 och heter Förordning om avgifter för konsulärt bistånd, senast ändrad 2003:561.

Upp

Hemtransport av avliden

Man kan inte få lån från ambassaden för hemtransport av avliden. Om en svensk resenär avlider på utlandsresan är det antingen personens hem- eller reseförsäkring, eller de anhöriga, som betalar kostnaden för transport av den avlidna till Sverige. Om försäkring saknas och anhöriga inte har ekonomisk möjlighet att betala för hemtransport, kan ambassaden hjälpa till med att ordna en enkel och värdig begravning utomlands.

Upp

Bistånd inom Norden

Inom Norden tillämpas den nordiska konventionen om socialt bistånd och sociala tjänster. Det innebär att en person, som tillfälligt vistas i ett annat nordiskt land, och som omedelbart behöver socialt bistånd och sociala tjänster, ska få det bistånd som enligt landets lagstiftning svarar mot hjälpbehovet.

Därför bör du vända dig till socialjouren i den nordiska stad där du befinner dig, om du behöver hjälp.

Nordisk konvention om socialt bistånd

Upp

Hjälp till brottsoffer

Om du utsätts för ett brott utomlands bör du anmäla brottet till polisen på orten så snart du kan. Du bör också uppsöka läkare om du fått skador (särskilt om du blivit våldtagen). Om det gäller ett våldsbrott kan du behöva vittna i domstol. Då kan du behöva anlita ett så kallat målsägandebiträde (advokat) som hjälper dig. Ambassaden kan hjälpa dig att hitta en lämplig advokat. Kostnaderna för detta kan täckas av din försäkring eller av rättssystemet i landet där brottet inträffat.

Det finns också möjlighet att ansöka om ekonomiskt bistånd för advokat på ambassaden innan du reser hem. Ambassaden kan också försöka hjälpa dig att få kontakt med en stödperson om du behöver det.

Om du redan har åkt tillbaka till Sverige kan du ansöka om rättshjälp hos Rättshjälpsmyndigheten (se länk nedan).

Den som utsatts för brott kan ha rätt till brottsskadeersättning. Information hittar du hos Brottsoffermyndigheten, som också bedriver ett antal vittnesstödsprojekt (se länk nedan).

Upp

Om du grips av polis

Om du skulle gripas av polis misstänkt för att ha begått ett brott, är det bra att veta att enligt Wienkonventionen, som de flesta länder i världen har undertecknat, ska en frihetsberövad underrättas om sin rätt att kontakta sitt lands ambassad eller konsulat. Om du vill ha en sådan kontakt ska ambassaden/konsulatet underrättas så snart som möjligt. Ambassaden kommer då att försäkra sig om att du behandlas väl och att du till exempel får medicin som du behöver.
Ambassaden/konsulatet kommer att fråga dig om du vill att dina anhöriga i Sverige ska informeras om din situation. Om du inte ger ett sådant tillstånd, kan UD på grund av sekretess inte informera dina anhöriga om ditt ärende.

Om den frihetsberövade är omyndig underrättas däremot alltid vårdnadshavarna.

Om du behöver offentlig försvarare och annan hjälp
Ambassaden kommer att kontrollera att du får en offentlig försvarare, det vill säga en försvarare som landet tillhandahåller utan kostnad. Ambassaden kontrollerar också att rättsprocessen följs enligt landets lagar och förordningar.

Skulle du hellre vilja ha en privat försvarare, så kan ambassaden ge dig namnförslag på advokater som du kan anlita. Du själv eller dina anhöriga får då betala advokatens arvode.

Borgen
Många länder har ett system med borgen. Det innebär att en frihetsberövad kan få vistas i frihet fram till rättegång mot att han eller hon deponerar ett belopp (ofta större) som en slags säkerhet för att han/hon verkligen kommer att infinna sig till rättegången. Inställer man sig så betalas borgen tillbaka men inställer man sig inte så går pengarna förlorade.

En borgen kan ofta vara kombinerad med ett reseförbud och då måste man själv arrangera och betala för sitt uppehälle i landet fram till rättegången. Man får inte låna pengar av UD för att betala borgen eller böter men UD kan hjälpa till med att förmedla pengar från anhöriga.

Svåra förhållanden i häkten och fängelser
I många länder är förhållandena i häkten och fängelser mycket dåliga. Hygienartiklar, brevpapper, frukt och cigaretter måste man i regel själv betala för. UD kan då hjälpa till att förmedla pengar från anhöriga i Sverige. Det är inte alltid tillåtet att skicka paket till fängelserna. Anhöriga bör därför först kontrollera vad som gäller.

Häktningstiden kan bli lång
Tiden från häktning till rättegång kan variera från land till land. Det är inte ovanligt att det tar ett till två år innan det blir rättegång, om det rör sig om grövre brott. Att du är svensk ändrar inte på ärendets gång. Det är det aktuella landets lag som gäller för alla som är frihetsberövade där.

Kan man få avtjäna straffet i Sverige?
Först när dom fallit och den har vunnit laga kraft, kan det bli aktuellt att ta upp frågan om möjligheten att överföra straffverkställigheten, det vill säga att straffet får avtjänas i Sverige. För att ett överförande ska kunna ske krävs att båda länderna godkänner det.

Det är vanligt att begreppen överförande och utlämning blandas ihop. Utlämning rör personer som är efterlysta i Sverige för brott och som gripits i utlandet. Dessa personer kan efter gripandet utlämnas till Sverige för att ställas inför rätta.

Läs mer under Frihetsberövad i utlandet (länk nedan).

Upp