Kortrapport från Göta kanal
Med anledning av det svenska ordförandeskapet i Nordiska Ministerrådet, bjöd statsminister Reinfeldt för andra gången i år in sina nordiska statsministerkollegor till Sverige. De träffades sist vid Riksgränsen i april för det första nordiska globaliseringsforumet. Nordens förmåga att hantera globaliseringens möjligheter och utmaningar - med fokus på arbete, tillväxt och konkurrenskraft, klimat och energi - stod då i fokus.
Stor mediauppbåd när de nordiska statsministrarna träffades vid Götakanal, Foto: Jan Janonius/UD
När de nu träffades vid Göta Kanal följde statsministrarna upp globaliseringsagendan. Det nordiska toppforskningsinitiativet lyftes bl a fram. Gränshindersfrågan kom också upp, särskilt vikten av att undvika uppkomsten av nya gränshinder i de nordiska ländernas pågående lagstiftningsarbete.
Även klimat- och energifrågan togs upp, eftersom klimatfrågan nu går in i en mer komplicerad fas, inte minst vad gäller samarbetet inom EU. Nordiskt samarbete och samsyn ansågs vara en viktig tillgång i förhandlingarna fram till det internationella klimattoppmötet i Köpenhamn 2009, när Sverige samtidigt har ordförandeskapet i EU.
EU:s kommande Östersjöstrategi som ska presenteras av EU-kommissionen inför det svenska EU-ordförandeskapet sågs av statsministrarna som ett viktigt sätt att bidra till att förbättra Östersjöns miljö och stärka konkurrenskraften i östersjöregionen.
Nordisk samverkan kring internationella operationer och fredsfrämjande togs även upp. Detta ses som ett allt viktigare nordiskt samarbetsområde som bör utökas och fördjupas. Afghanistan lyftes särskilt fram eftersom samtliga nordiska länder har varit engagerade i krishanteringsinsatsen där. Vikten av bättre samverkan mellan civila och militära insatser betonades.
Statsministrarna diskuterade även folkomröstningen om Lissabonfördraget på Irland. Det ansågs viktigt att inte dra förhastade slutsatser av resultatet och att visa respekt för den irländska folkviljan. EU:s regeringschefer skulle få anledning att diskutera frågan vidare på Europeiska rådets möte i slutet av veckan.
Den bekymmersamma utvecklingen i Zimbabwe togs slutligen upp. Ett statsministeruttalande antogs där länderna i regionen uppmanas att sätta förnyad press på det zimbabwiska ledarskapet att låta att valobservatörerna och humanitära organisationer får möjlighet att verka i landet. Det konstaterades att ett särskilt ansvar vilar på SADC.
